Inte en helt vanlig dag

Utan ett helt fantastisk dag!

Efter en start som innebar att Thea argt kom in i rummet och med hög, gnällig röst sa “Jag vill ha FRUKOOOOST” och mamman lett in henne till sovrummet och med bestämd röst sagt ” Vi ligger allihopa och sover, du FÅR inte väcka oss på det sättet” så hade man kunnat  tro att resten av dagen fortsatte i samma anda, men icke!
I med frukost, packa bilen och en relativt lugn bilfärd senare och endast en felkörning, som jag skyller på GPS:en jag såg ju faktiskt att jag åkte fel på en gång, så landade vi i Sätra! Hon som Thea kände igen visade vart mamman slapp fickparkera och sedan på med alla kläder. En kort promenad senare var vi framme vid Backen med stort B, en gammal bobbacke med flera alternativ för nedfärd och helt folktomt.

Pulkorna ratades snabbt, det funkade inte i bobbrännan utan med stjärtlappar och åkmadrasser slängde vi oss handlöst ut eller gjorde som Mira och gled ner på bara rumpan eller magen.

Terapi på hög nivå!

Hem igen till familjen Jonsson/Axelsson och intagande av laagne och fika, alla barnen satt som små ljud och åt och lekte sedan harmoniskt tillsammans, även om lilla herrn i familjen var besviken på tjejernas svala intresse för Mora träsk.

Relativ lugn bilfärd hem och sedan ett par timmars sömn till modern.

Ikväll har jag och Sebastian myst framför Sagan om ringen med chirre & dirre!

En helt fantastisk dag helt enkelt! De kommer inte ofta men när de kommer känns de underbara….

/Fru Ringkvist

Färg!

Vit färg inhandlad! Tjohooo!

18 liter vit färg från ÖB följde med hem idag, jag ska snart ge mig på väggarna, undrar vad min kära man har för åsikt om det bara? Kanske han tycker vi borde vänta? Kanske inte säger jag! Let´s go - jag står inte UT längre!!

Med hem från ÖB följde även ett tangentbord med så nu kan jag skriva på min dator igen. För er som inte vet så hände det en olycka häromveckan med en mugg oboy och min dator. Mycket olyckligt men jag är tacksam att den lever iallafall!!

Vi var även förbi byggnadsvården i Grillby idag och hälsade på far som var där och förberedde inför julmarknaden där imorgon. Väl där föräld’skade sig tjejerna i ett dockskåp så nu ska vi roa oss med att lyfta in det gamla stora dockskåpet igen till Miras rum, vilket iofs är bra med tanke på att vi ska rensa garaget!

Let’s GO! Kom igen Jimmy, nu sätter vi fart!!

/Jenny

Dagens experiment

Hur långt kan jag åka med bilen (på väg till jobbet) innan det känns helt idiotiskt att inte åka tåg?
Och hur mycket tid sparar jag på vägen hem. Kommer jag vara hemma innan kvart i sju.

Spänningen stiger!

Dagarna går

Fru Ringkvist:

Och vilka bra dagar det varit!

I tisdags förra veckan klarade jag teoriprovet - med skakande händer tryckte jag på “Rätta”-knappen och fick se de underbara orden  - Godkänd - på skärmen. Med skakande händer tog jag mitt leg och intyg om avklarat teoriprov och vandrade runt på Stockholms gator i flera timmar. Skräckblandad glädje fyllde hela mig. Det här med körkort blev så verkligt helt plötsligt men samtidigt fanns det stora skräcken där. Tänk om det stundande körprovet inte gick lika bra? Besvikelser har ju varit en stor del i mig på sista tiden, så varför inte?

Nåväl. Torsdagen närmade sig, onsdag kväll rymde jag hemmet upp till käraste Katta för att rensa huvudet och slippa mina små gnällade änglar och komma hem till sovande, harmoniska barn istället. På vägen hem gick mantrat runt i huvudet - “Imorgon slipper jag det här, det här är sista gången jag tvingas att gå hem i kylan från Åsen”. Runt, runt i huvudet gick denna ramsa och självfallet ökade pressen för varje steg jag tog. Hem, krypa upp i famnen på Jimmy och tänka på något annat en stund. Sova. Jo, det gick rätt bra med tanke på hur nervositeten rev i mig.

Torsdag morgon. Uppvärmning 7:15. Gick inte bra. Svårt med placering,allmän nervositet men en klippa bredvid mig i bilen som försökte lugna mig trots att jag nyss sagt att det känns som om mitt liv hänger på det här körkortet. Nu eller aldrig. 8:00 - killen från vägverket kliver fram när vi står under huven på bilen och jag pekar vart all påfyllning ska ske vid behov. Sätta sig i bilen. Nervös. Talar om att jag pratar med mig själv när jag kör bil, att det är väl överflödigt att tala om att jag är nervös, och att vaddå skola? - jag är ju 28 år! Kanske snurrig med andra ord. Missade blinka i en rondell, klarade inte att ta mig upp till 70 på första försöket inför ett bromsprov och var inte nere i 50 när jag passerade skyltarna. Övertygad om att det var kört. Hade förlikat mig vid tanken när jag kom fram till Idrottshuset i Enköping och så fort jag stannat. “Körningen är godkänd”. Tiden stannade och jag vågade inte tro på vad han sagt förrän jag fick pappret i handen och kliva ut ur bilen och in i en stor varm famn.

Körkort. Jag har körkort!! Jag får köra bil. Den till Enköping inlurade fadern fick flytta sig från förarsätet och låta sin yngsta dotter köra turbon hem till Bålsta,stundom skrikandes “Jag har körkort” i falsett.

Hemma. Hämta Jimmy vid bussen. Knappt hemma förrän Jimmys telefon ringer. “Jag ringer för att erbjuda dig tjänsten du sökt”. Lycka. Jimmy har fått jobb. Underbart! Tyngden från våra axlar lättar. Lycka!

Det har varit en fantastisk vecka, verkligen. Det som det här körkortet gjort för vår familj är världsomvälvande, på alla sätt och vis. Det går inte ens att sätta ord på det.

Mamma. Underbara Mamma.
Jag är dig evigt tacksam för det här.
Det är den bästa present jag någonsin fått.
Ett körkort och en riktigt fin bil.
TACKTACKTACKTACKTACK!!

Körkort

Körkort is da shit!!

Besvikelser

Känns som om mitt liv kantas av besvikelser just nu, av både stora och små mått.
Egentligen kanske de inte är så många eller ens så viktiga men det känns så.
Hårt på något sätt.

Det kanske är hösten som smyger sig på mig?
De svarta ruttnande löven jag kliver på tidigt på morgonen och sent på kvällen?

Hursomhelst blir jag osäker. Om det fortsätter i besvikelsens anda kanske de stundade körkortsproven också är dömda att kantas av besvikelse?

Men vad vet jag, jag är bara lika svart somde ruttnande löven just nu.

/Jenny

Tid att njuta

Trots den stressiga tillvaron vi lever i just nu (hur den nu kan vara det när ingen av oss jobbar heltid eller ens är fast anställda) har vi lyckats få tid för oss själva! Jag var ute efter jobbet med en kompis i fredags på lite after work (shit vad vuxet) och i söndags var herrn iväg hela dagen för att umgås med sina vänner. Tid ifrån varandra ger mersmak för tid tillsammans med varandra och vi tar vara på tiden vi har med varandra. I helgen får vi dessutom kvalitetstid på riktigt när tjejerna åker iväg på varsitt håll till farmor/mormor.

Annars rullar allt på i alldeles för snabbt tempo. Körkortsinförskaffandet är på sluttampen nu, alla datum är satta och nu är det bara att vänta. Bilen kommer om två veckor. Ser fram mot att få det klart, slippa åka till Enköping på mornarna och slippa tänka på att jag borde plugga…

Det har varit torka på bloggen, det har varit några veckor då den kreativa, tankfulla sidan av oss båda har gått på sparlåga av olika anledningar. Kallduscharna avlöste varandra med nu värmer vi sakta men säkert upp varandra. Båda tjejerna har äntligen somnat så nu släpar jag med mig maken in i duschen för att få upp värmen lite!

Kram så länge!

/Fru Ringkvist

Fredag

Bloggtorka igen, har inte haft något trevligt att förälja så då blir det torka,så är det. Vad Jimmys ursäkt är, det vet jag inte.

TheaLiten har haft feber så barnen har varit hemma med sin far onsdag och torsdag men just nu klär de på sig för att gå till förskolan igen.

Jag har kört onsdag och torsdag morgon och har en viss tid inbokad. Känns läskigt, men det är en bra bit in i framtiden så det läskiga kanske hinner mattas av en smula?

I helgen blir jag ensam, Jimmy och tjejerna åker till Vällingby lördag - söndag och myser i farmors lägenhet. Under tiden ska jag plugga, städa och ha några kompisar över lördag kväll.

Nu - dags att boka halkbanan och sedan iväg till jobbet.

På återseende

/Fru Ringkvist