Ny favoritförfattare
Lagom mycket av allt. Det får man i Alexander McCall Smiths serie om Mma Ramotswe och damernas detektivbyrå!
Har ni inte läst dem - gör de! Jag har nu plöjt de nio böcker som finns utgivna på svenska och väntar med spänning på nummer tio. Man ler, gråter kanske ibland men framförallt så rycks man med av denna annorlunda deckare.
Ser fram mot att läsa övriga serier av denna man som dessutom skrivit böcker som passar Sebastians ålder. Dessa ska inhandlas och förhoppningsvis kan vi ligga tillsammans på en filt under semestern och läsa Alexander McCall Smith!
Alexander McCall Smith & Jill Scott som spelar Mma Ramotswe i BBCs filmatisering av böckerna.
Bild hämtad från Daily Mail
Filed under Litteratur | Comment (1)Märka ord…
Ja, jag vet, detta är inte det mest konstruktiva jag fått ur mig men när man lyssnar på ljudbok kan man inte låta bli att störa sig på saker. Åtminstone inte jag. Som det jag tidigare skrivit om psykiatri…
Men schonglera (jonglera) fick mig att dra på smilbanden, på samma sätt som grimas (uttal: grimasch).
Så, nu fick jag ur mig det, besserwisser som jag är 
Litteratur
Så fort jag plöjt de populärkulturella Harry Potter böckerna behöver jag hugga in i något riktigt tungt och svårmättat på litteraturfronten känner jag. Siktet är nu inställt på svenska/historia-lärare och jag funderar på om det är dags att ta sig igenom lite Dante? Vad säger ni? Ge mig mer förslag på lämplig litteratur, det behöver inte vara klassiker utan jag vill tänka och känna lite grann, inte bara drömma mig bort.
Filed under Litteratur | Comments (2)Ordbajs
Ja, jag vet, det komme rinte så mycket vettigt ur mig för tillfället, men det blir så när jag har hela familjen hemma, det finns ingen tid att tänka och fundera. Jag lyssnar på ljudböcker i min nya Creative Zen och tror mig få lite intellektuell stimulans där. Jag har lyssnat klart på Peter Pohl´s “Sekten - en sann historia” om en familjen som fastnar i en liten sekt och mammans kamp för att komma därifrån. Jag gillar Peter Pohl, efter Helenés död läste jag hans “Jag saknar dig, Jag saknar dig” ett flertal gånger och den gav mig tröst och en känsla av att inte vara ensam i min sorg. Nu har jag gått vidare från “Sekten” till “Sektbarn” av Charlotte Essén (ni ser den röda tråden antar jag). Jag har kommit igenom hennes skildringar av Knutby-barnen, Jehovas vittne-barnen och är nu på Hare Krishna-barnen. Jag önskar att jag läst den innan jag var på besöket hos Hare Krishna i våras så kanske jag lkunde klämt ur mig någon halvintelligent fråga - men icke. Båda böckerna är hursomhelst läsvärda om man tycker att sektfenomenet är intressant, jag ser på mina egna barn med lite extra kärlek i blicken när jag läser dessa böcker.
Den familjelediga veckan går nu mot sitt slut, på måndag är det dagis för barnen i två dagar innan det blir en dryg veckas ledighet igen och maken börjar jobba som vanligt på måndag. Måndag & tisdag blir det hårdplugg för modern som har en jättetenta som ska vara inne 19:e januari. Efter barnen har börjat dagis på riktigt igen och skolan börjat för den store så är det bara en dryg vecka kvar innan den ska vara inne så tiden är knapp.
Fick ett snuskigt SMS från Senegal idag och nej, jag är inte dugg avundsjuk…. eller?
Filed under Avkommorna, Litteratur, Livet i stort | Comment (0)